Jag skulle nog kunna skärpa upp mina vanor ännu mera känner jag men jag väljer att ta det lugnt och försöka ändra mer och mer allt eftersom för att inte ta i för mycket från början och sedan tappa gnistan och misslyckas. Idag har inte varit en alltigenom optimal matdag med uppstekt blodpalt med smör till middag. Åt mer än jag tänkt mig. Köttsoppan till lunch blev också lite mer än jag tänkt samt att jag tog en macka till som jag tänkte undvika men det gick inte.
Jag ska köpa kvarg, den lätta varianten, och blanda med hallon och vaniljpulver och ha som alternativ vill mina andra mellanmål på jobbet som brukar vara annanas/passionskeso med lite oatley vaniljsås eller vanlig keso med hallon och lite oatleysås. Ja jag vet att oatleysåsen borde jag ta bort men då äter jag något annat istället och det blir sämre än lite sås på det som är nyttigare. Jag har ibland ätit en halv burk kesella hallon till mellanmål men jag tycker att den är för fet och innehåller för många kalorier för att vara optimal men god är den det är inte snack om saken.
Jag jobbar hårt på att äta långsamt och verkligen känna vad maten smakar när jag äter. Jag jobbar också på att hitta bra portionsstorlekar utan att behöva väga, lära mig med ögat att se vad som räcker. Vissa dagar äter jag på en assiett för att inte ta för stora portioner, speciellt när jag ska äta rester till lunch är det bra med den.
Konstigt, ingen av mina kommentarer som jag skrev igår har gått in
Bra att du påminner om vikten att äta långsamt – jag är skitdålig på det. jag äter som en utsvulten stövare. Ska tänka på det när jag käkar lunch idag. Tack!
Prata mera är ett bra tips för långsammare ätning
Fast det kan sluta som det alltid gör för mig;
Först äter jag ingenting eller lite, sen när alla andra är kalra får jag kast i mig min portion så vi kan resa oss och gå
Maria: Det där med stövare som slukar maten låter allt för bekant.
WoW: Det hjälper inte att prata, jag äter lika fort ändå, det är ett medvetet tänk om att äta långsamt som gäller.
Tycker du är duktig och genomtänkt! Det gäller bara att fortsätta kämpa…långsamt.
TIgerlilja: Ja det är väl det som är tålamodsprövande att man vet att det ska gå långsamt, man vill att det ska gå fort men så fungerar det inte det vet jag.