Alla var nöjda med maten, oavsett matinriktning, och jag var också nöjd att de var nöjda. Det blev en trevlig kväll och lagom lång också.
Tyvärr transformerades maken till ”idioten jag är gift med” där i slutet av kvällen. Det var bara någon gäst kvar och jag tror inte att någon annan än jag märkte transformeringen. Det liksom pyser ur honom eftersom han inte kan prata om saker och ting. Jag hade inte tvingat honom att diska upp allt och jag frågade om han ville ha hjälp och jag och sista gästen hade inga planer på att dricka upp allt vin som var kvar vilket maken verkade tro. Nu hällde han upp lite i karafferna från boxarna (en vit och en röd) och så fick jag kasta vin istället för att ha kvar i boxen. Idiot. Tycker också att han hade kunnat säga ifrån om han inte ville städa undan bord och stolar på kvällen istället för att pysa men jag ville få bort det för att idag kunna känna mig lugn och avslappnad på morgonen.
Dessutom kan jag konstatera att det finns släktingar som man får hålla tungan rätt i mun för att kunna umgås med men det går bra så här några enstaka gånger om år. Sedan finns det släktingar som borde rannsaka sig om man inte har ett alldeles för stort alkoholintag.
Idag är jag trött och lite småirriterad och tro inte att livet stannar av för att festen är avklarad. Här ska planteras blommor, skruvas isär möbler och tvättas idag.
Maria sade
”idioten jag är gift med”
Jag undrar om män tänker så där?
Kaiza sade
Jag är inte säker men jag tror det för det han utstrålade var ”idioten till fru som sitter där och dricker vin och bjuder bort en massa”.