Jag funderar

Skrevs i Tankar och funderingar den juli 19, 2008 av Kaiza

Måste man ha flera bloggar?

Shit shit shit

Skrevs i Okategoriserade den juli 19, 2008 av Kaiza

Åh vad jag hatar folk som måste lägga sin egen skuld på någon annan och få den människan att må dåligt och ha dåligt samvete trots att det egentligen är den som lägger skulden som ska må dålig och ha dåligt samvete.

Lördag 19 juli

Skrevs i Glesbygdsliv den juli 19, 2008 av Kaiza

Här har jag varit idag. Bra väder, trevligt som tusan och vi har shoppat en del. Helt enkelt en mycket bra dag.

Veckans motion

Skrevs i Vikten och jag den juli 19, 2008 av Kaiza

MÅNDAG
Cyklat till och från jobbet totalt kanske 20 min
Promenad 7217 steg

TISDAG
Cyklat till och från jobbet
Löpbandet 30 min 4,60 km + 20 min styrketräning.

ONSDAG
Cyklat till och från jobbet

TORSDAG
Cyklat till och från jobbet
Cyklat till och från ICA ca 12 min

FREDAG
0

LöRDAG
0
 

Läst

Skrevs i Böcker jag läst med taggar, den juli 17, 2008 av Kaiza

Dennis Lehane Mörker ta min hand

Privatdetektiverna Patrick Kenzie och Angela Gennaro åtar sig att skydda sonen till en känd psykiatriker som av misstag verkar ha retat upp Bostons maffia och därför fått ta emot ett antal hotelser. Snart står det klart att hoten inte kommer från maffian, utan istället leder spåren åt ett än mer skärmmande och samtidigt osannolikt håll: en seriemördare som sitter fängslad sedan tjugo år tillbaka.  

Plötsligt inträffar en rad ohyggliga mord där offren blir grymt torterade. När Patrick Kenzie och Angela Gennaro gräver djupare i saken upptäcker de flera likheter med tidigare olösta fall och att mördaren är någon som kretsar kring dem och som känner till deras förflutna. Någon som leker med dem och ser dem som sin nästa offer.

Nu slog det till

Skrevs i Glesbygdsliv, Jobbet den juli 17, 2008 av Kaiza

Just nu kom den där kollapsen av att ha börjat om att jobba efter semestern. Trött, orkar ingenting, känns som att veckan aldrig vill ta slut. Borde promenera men tog en kaka till teet istället. Nåja man ska ju leva också och man ska lyssna på kroppen och just nu säger den bara vila, vila till mig. Det tar på krafterna mer än man tror att sköta ruljansen själv utan något stöd av arbetskamrater på samma post. De övriga arbetskamraterna på andra poster finns ju men de kan man inte stötta sig mot de har nog med sitt och många av dem är också ensamma på sin post med att sköta ruljansen.

Sommarjobb

Skrevs i Jobbet den juli 15, 2008 av Kaiza

Det är inte så farligt att ha börjat om att jobba igen. Det är rätt lugnt på jobbet, jag känner att jag har kontroll. På sommaren när många är på semester är det inte så dumt att jobba faktiskt. Det är ett mycket lugnar tempo och inga stora beslut ska tas. Det är bara när man måste rycka ut och trassla upp saker för andra eller hitta lösningar på problem som inte är ens egna som det kan bli lite jobbigt och stressigt när man sköter sin “avdelning” själv. Jag hoppas känslan av att det är kul och att det funkar sitter i alla veckor jag ska sköta ruljansen själv.

Idag också fått bekräftelse på att jag inte är ensam i mina tankar och åsikter om en sak. Det känns skönt när man får bekräftat att det finns flera som tycker likadant. Dessutom är det skönt att kunna lufta vissa saker som kan anses som lite känsliga när alla arbetskompisar är på plats. Det är liksom lättare när det är färre som jobbar.

Veckans motion

Skrevs i Vikten och jag med taggar, den juli 13, 2008 av Kaiza

MÅNDAG
Promenad 7925 steg

TISDAG
Promenad 7326 steg

ONSDAG
Promenad 6776 steg

TORSDAG
0

FREDAG
Gått/joggat enligt stegräknaren 3,52 km = 6915 steg på 47 min

LÖRDAG
Promenad 6895 steg

SÖNDAG
0

Reflektioner

Skrevs i Tankar och funderingar den juli 13, 2008 av Kaiza

Sitter här och funderar på söndagsmorgonen sista dagen av semestern. Jag som tyckte att tre veckor verkade så kort måste säga att det känns som att jag har haft en lång och bra semester. Vissa dagar har varit lite mer stressiga och arbetsamma än andra men i stort sett så har jag vilat, läst och haft det ganska bra.

Jag hör att många klagar över det dåliga vädret men jag håller inte med. Jag tycker att vi har haft ganska bra semesterväder. Nu verkar det som att vi i norrlands inland faktiskt dragit vinstlotten för när jag pratade med en som bor vid kusten fick jag höra att där har det regnat mera än här under senaste veckan. Sedan är det här med bra väder helt en bedömningsfråga. Jag är glad att vi hade 15 plusgrader i Sundsvall när det var 6 här. Så länge det är mer än 10 grader varmt  så är det ok och ligger det på 15 och över så tycker jag det är varmt och skönt. Jag tycker inte det har regnat så mycket heller även om vi fått en del. Regndagar får man använda till att baka, läsa och pyssla inne och då är en regnig semesterdag inte en bortkastad dag för mig.

Allt handlar förmodligen om vilka förväntningar man har på både semester och väder. Jag brukar försöka ta det som det kommer och det är länge sedan jag tycker att jag hade en riktigt dålig semester.

Nu ska här jobbas fullt ös i tre veckor och sedan lite mindre ös i en vecka och sedan har jag semester igen. Då ska här bytas kök.

Läst

Skrevs i Böcker jag läst med taggar, , den juli 13, 2008 av Kaiza

Dennis Lehane En drink före kriget

En högt uppsatt politiker erbjuder privatdetektiverna Patrick Kenzie och Angie Gennaro stora pengar för ett litet jobb - att hitta den städerska som påstås ha stulit viktiga och konfidentiella dokument från stadshuset. Men vad som verkar vara ett enkelt uppdrag blir snabbt mer komplicerat när de hittar kvinnan och det står klart att hennes hemlighet är av ett helt annat slag än vad som påståtts. Det hon berättar leder vidare till vad som kan bli det blodigaste gängkrig Boston någonsin skådat. Innan Patrick Kenzie och Angie Gennaro vet ordet av är de djupt indragna i händelseförloppet och båda de rivaliserande gängen vill se dem döda.

På hemmaplan strävar Patrick fortfarande efter att glömma minnena av sin misshandlande far, medan Angie varje kväll går hem till en make som har en tendens att ge henne blå ögon och blodiga läppar. båda måste de kämpa för att bli fria från sina personliga demoner samtidigt som de desperat försöker undkomma den dödsdom som hotar dem.

Det är samma författare men ändå så tycker jag att böckerna om Kenzie och Gennaro är mycket bättre än den senaste jag läste som inte handlar om dem. Denna bok var liksom den första jag läste om detta privatdeckarpar mycket bra.